Ja efter ett år med bara strul in i väggen återhämtning som inte har gett mycket mera än ekonomiska problem så är jag tillbaka.
Mitt liv är inte bra men ändå inte dåligt konstant oro för 15 åringen som helst inte orkar med skolan. Livet i allmänhet som är jobbigt inte bara för mig. Dottern är en tuff liten tjej som bara har bröder och får lära sig en heldel tuffa tag . Då är det 11 åringen som alltid kommer I skym undan som jag har börjat på fundera om det finns ADHD bakom.

Ja vem vet livet är inte eklelt och jag försöker att lappa i hop det då maken inte gör mycket för världen mer än att jobba.

Roligt första inlägg på länge! Nä men min verklighet!