Jag älskar mitt jobb för det mästa men jusg nu är jag så jäkla less inget går framåt bara bakåt.
Våra dagar är centralstyrt a0v en grupp på stashuset dom slänger bara ut besöken och skiter fullsgändigt hur det drabbar oss som jobbar. Vilka som får gå till vem osv.

Sedan är vi ska försöka ringa dom om något är fel hamnar vi på "en väg in " din plats i kön är nr 1 det tar ca 10 min innan dom svarar. Tänk att dom 10 minuterna kunde jag ha varit hos brukaren i stället för att stå i kö.

Tidagre hade vi att vi kom fram till dom i stashuset direkt utan krångel.

Många börja skylla på chefen själv tänker jag att allt är inte chefens fel chefen har dom över sig också som bestämmer. Det fattas vikarier för i sommar , bilar är fel , vi sliter och skadar oss men det kan fan inte vara lätt att vara chef heller.

Hur mår våran chef? Är det någon som ens funderar på det , jag hade i förra veckan ett samtal med chefen om det och chefen mår inte hellet så bra.

jag hoppas ändå att det gjorde någon nytta för chefen att få lätta på sitt hjärta också.
För det behöver vi alla få göra.
Vi är ju bara människor.